Arbetsmarknadsprognos 2026-2027
Nedan följer sammanfattningen av vår nya uppdaterade prognos över svensk ekonomi och arbetsmarknad. Full version finns att ladda ner i PDF här.
Mycket osäker utveckling av världsekonomin
Det är i dagsläget mycket svårt att göra en utblick för världsekonomin, vilket sammanhänger med en mycket osäker omvärldsbild och där bland annat stängningen av Hormuzsundet ökat osäkerheten påtagligt. Flera krig pågår – framför allt dämpar oroligheterna i Mellanöstern den globala tillväxten – och till detta kan adderas risken för nya oväntade besked från den amerikanska administrationen. Det finns heller inte någon permanent lösning av Irankrisen i skrivande stund. Ett kortvarigt krig bedöms ge en tillfällig dämpning av global ekonomi med en temporär ökning av inflationstakten och en påverkan på räntor. Det scenariot kräver också att Hormuzsundet öppnas för sjötrafik.
De nyligen lagda prognoserna räknar med att konflikten blir kortvarig och att den globala tillväxten blir cirka 3 procent 2026 och 3,2 procent 2027, vilket är en marginell dämpning jämfört med åren 2024 och 2025. Men det mesta talar nu för att tillväxttakten växlar ned något under år 2026. Blir kriget förhållandevis kortvarigt talar dessutom mycket för att det sker en återhämtning under år 2027. Ett långvarigt krig riskerar däremot att ge en djup och mer ihållande nedgång av den globala ekonomin och i det scenariot biter sig inflationstakten fast, vilket leder till en tydlig höjning av räntor och inbromsade ekonomier.
Överraskande stark amerikansk ekonomi
För helåret 2025 uppvisade USA:s BNP en överraskande stark ökning och även för år 2026 väntas BNP utvecklingen fortsätta att vara starkare jämfört med Europa. BNP ökade med drygt 2 procent för år 2025, från nära 3 procent 2024. Trots ett stort positivt överhäng från 2025 försvagas BNP för helåret 2026, vilket helt kan kopplas till krigsäventyren i Mellanöstern. Hur långvarig försvagningen blir sammanhänger med hur konflikten med Iran utvecklas. Vidare har risken för en mer tydlig dämpad tillväxt för år 2027 ökat, men huvudspåret är emellertid att ekonomins utveckling blir förhållandevis god.
Den amerikanska arbetsmarknaden har förblivit förhållandevis stark trots att efterfrågan på arbetskraft bromsat in, vilket bland annat avspeglats i att arbetslösheten endast ökat marginellt. Det kan kopplas samman med att utbudet av arbetskraft dämpats vilket förmodligen beror på att immigrationspolitiken blivit restriktivare. Arbetslösheten ligger dock nära jämviktsnivå och bidraget till BNP från totalt antal arbetade timmar blir obetydligt. Däremot bedöms produktivitetstillväxten bli förhållandevis god.
Tillväxten förblir svagare inom Euroområdet jämfört med delar av omvärlden
Efter ett starkt första halvår ser tillväxten ut att ha mattats av mot slutet av år 2025 inom Euroområdet. Exporten ökade tydligt i inledningen av 2025, före Libération Day i april, men även investeringarna har ökat snabbare än vad lagda prognoser slog fast. Tillsammans med överhängseffekter från 2024 blir tillväxten därför högre 2025 jämfört med 2024, men påtagligt svagare än i exempelvis USA. Arbetsmarknaden har visat god motståndskraft och även om skillnader finns mellan länder, ligger arbetslösheten på historiskt låga nivåer. Det, tillsammans med höga löneökningar, har hållit uppe köpkraft och konsumtion. Samtidigt har risker kopplade till geopolitiken och inrikespolitisk turbulens resulterat i ett fortsatt dämpat förtroende för ekonomin bland hushåll och företag.
De stora utmaningarna som ligger på bordet är en fortsatt ökad andel äldre i befolkningen, låg produktivitetstillväxt samt att området successivt tappat mark mot USA och Sydostasien. EU har under lång tid lagt olika förslag för att förstärka konkurrenskraften, exempelvis genom ökade investeringar, en fördjupning av den inre marknaden och regelförenklingar. Just regelförenklingar har legat högt på EU:s agenda det senaste året. Slutligen måste ett ökat AI-fokus till för att lyfta effektiviteten och tillväxten inom området. Probleminsikten har visserligen ökat i Europa, men avståndet gentemot USA och Sydostasien är fortfarande stort och det gäller nu för EU att se över vilka delar av AI-kapplöpningen där man kan bli en viktig utmanare.
Finns goda tillväxtmöjligheter i Sverige
Utsikterna för den svenska ekonomin såg starka ut före kriget i Iran och lagda prognoser skisserade en kraftigt ökad tillväxttakt för både 2026 och 2027. Men trots pågående stängning av Hormuzsundet finns fortfarande en god tro för svensk ekonomi bland prognosmakarna. De positiva tongångarna byggde bland annat på att den ekonomiska aktiviteten för första halvåret 2025 reviderades upp och en förstärkning skedde för andra halvåret. Det innebär att BNP ökade med cirka 1,5 procent år 2025 vilket kan jämföras med 1 procent år 2024. För 2026 och 2027 bedöms BNP öka med 2,3 respektive 2,9 procent.
Det finns goda utsikter för ökad konsumtion under kommande år. Detta genom att hushållens inkomster förstärks genom skattesänkningar på både inkomster och varor under år 2026, att lönerna ökar med cirka 3,5 procent samtidigt som inflationstakten reducerats. Den bilden är givetvis kopplad till att det kommer att ske en snar lösning i Mellanösternkrisen. Det tydligaste lyftet för reallönerna väntas under 2026, även delvis på grund av sänkt moms på livsmedel i april. Andra viktiga komponenter för konsumtionsutvecklingen är situationen på arbetsmarknaden, utvecklingen av energi- och elpriser med mera.
Förbättringen på arbetsmarknaden har bromsat in
Det finns mycket som talar för att konjunkturåterhämtningen i ekonomin tar en tillfällig paus år 2026, vilket innebär att läget arbetsmarknaden förblir svagt. En återgång till en mer tydlig ökning av sysselsättningen ligger dock i korten för 2027. Det är framför allt sysselsättningen inom tjänstebranscherna som bedöms bidra till uppgången. Svamac bedömer att sysselsättningen ökar med cirka 20 000 personer under år 2026 och med omkring 45 000 personer år 2027. Ökningarna är dock inte tillräckliga för att på ett mer kraftfullt sätt pressa ner den höga arbetslösheten. Arbetslösheten bedöms av oss till 8,7 procent år 2026, vilket kan jämföras med 8,8 procent 2025. För 2027 talar en del för att arbetslösheten minskar och nivån bedöms till 8,3.
Förutom att ett lägre tillskott av arbetskraft – genom en avstannande ökning av befolkningen i arbetsföra åldrar – bromsas ökningen av sysselsättningen av bristen på utbildad arbetskraft inom en rad expansiva yrken. Bristen på utbildad arbetskraft har generellt legat på en högre nivå jämfört med motsvarande svaga konjunkturlägen tidigare. Detta har bidragit till att arbetsgivare valt att behålla arbetskraft i högre utsträckning än under tidigare lågkonjunkturer då uppsägningar varit vanligare.
Tre stora utmaningar
Svamac väljer att lyfta fram de tre absolut största utmaningarna på arbetsmarknaden. Dessa tre utmaningar gäller inte enbart prognosperioden utan för resten av 2020-talet. Bryts dessa utmaningar ner i delar behövs en mångfacetterad karta av insatser inom arbetsmarknadspolitik, näringspolitik och utbildningspolitik.
När konjunkturen stärks kommer bristen på utbildad arbetskraft att öka i snabb takt. Den utmaningen kommer att stå starkt i förgrunden under överskådlig tid. Den andra utmaningen är den höga strukturarbetslösheten. Arbetslösheten blir bestående hög även framöver genom ett stort inslag av strukturellt arbetslösa som har svårt att komma ut i arbete oavsett konjunkturläge. Det svåra dilemmat blir att bristen på utbildad arbetskraft ökar samtidigt som arbetslösheten kvarstår på en hög nivå.
· Brist på utbildad arbetskraft med efterfrågade kompetenser
· Hög arbetslöshet – ökad andel strukturarbetslösa
· Ökade regionala skillnader i sysselsättningsutveckling
De regionala utmaningarna stegras för varje år
Kommunerna står inför de största utmaningarna på mycket lång tid och som påverkar deras situation under resten av 2020-talet och under 2030-talet. Den låga medvetenheten om vad som är på väg att ske är minst sagt bekymmersam och det gäller i synnerhet glesbygdskommuner och andra små och medelstora kommuner. Dessa kommuner uppgår till mer än 190 av totalt 290 kommuner. Svamac känner stor oro för att arbetskraftsförsörjningen ges alldeles för låg prioritet, nationellt och till stora delar lokalt. Utmaningarna döljs relativt väl under nuvarande svaga konjunktur men kommer att skärpas alltefter konjunkturen förstärks. Tillgången av arbetskraft blir mycket knapp och inte tillräcklig för att ens ersätta personalavgångar eller än mindre för att öka sysselsättningen i stora delar av landet.
Bristen på utbildad arbetskraft ökar – ekonomisk tillväxt bromsas
I takt med att efterfrågan på arbetskraft stärks under 2026 och 2027 sker en snabbt stigande brist på utbildad arbetskraft. Rekryteringsläget blir besvärligt inom allt fler områden på arbetsmarknaden och inte minst regionalt. Den offentliga tjänstesektorn drabbas hårdast av rekryteringsproblemen och det under många år framåt. För offentlig tjänstesektor råder redan i nuläget ett tydligt underskott på utbildade och det gäller för många yrken. Bristen på utbildade märks genom att vårdavdelningar tvingas stänga och köerna inom svensk sjukvård är rekordlånga och detta innan de riktigt stora rekryteringsproblemen slagit igenom. Det är tyvärr inte ovanligt med väntetider på flera år till operationer. Sjukvårdsenheter kan i vissa fall inte garantera patientsäkerheten och allt tyder på att den situationen förvärras. Det finns dock en paradox då antalet läkare och sjuksköterskor ligger på en hög nivå i en internationell eller i historisk jämförelse, vilket indikerar stora organisatoriska problem.
Finns inga strategier för att motverka bristen på utbildad arbetskraft
Från politiskt håll har man infört stramare regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Sverige saknar strategier och framförhållning när det gäller att attackera bristen på utbildad arbetskraft. Hållningen avseende arbetskraftsinvandring är obegriplig. Sveriges agerande står i kontrast till den som finns i en del andra länder, till exempel Danmark och Spanien, vilka förstått allvaret i den framtida utvecklingen. Politiker blandar ihop arbetskraftsinvandring med invandring av andra skäl, vilket kommer att hålla tillbaka ekonomisk tillväxt både nationellt och regionalt/lokalt. Hårdast drabbas den lokala nivån eftersom konsekvenserna blir väldigt synliga inom kommunerna.
Det nya reglerna för arbetskraftsinvandring tar i första hand fasta på att det råder brist på utbildade på eftergymnasial nivå, det vill säga inom yrken med höga lönenivåer. Verkligheten är betydligt bredare än så. Det råder ett stort strukturellt underskott på utbildade inom yrken på gymnasial nivå och för en hel del av dessa yrken kommer inte arbetskraftsinvandring i fråga. Svamac och andra aktörer har under lång tid pekat ut det stora underskottet på yrkesutbildade inom gymnasiala yrken, att det skulle behövas en betydligt större tillgång på yrkesutbildade i samtliga kommuner.
Alltför verkningslösa insatser inom arbetsmarknadspolitiken
Det finns en kvarts miljon arbetslösa som har en utsatt position på arbetsmarknaden parallellt med att det finns begränsade tillväxtmöjligheter för företag och offentliga verksamheter på grund av bristen på utbildad arbetskraft. Det är stor risk att den framtida produktivitetstillväxten inte kan kompensera för en låg tillväxt av arbetade timmar. Antalet arbetade timmar riskerar att bli än lägre på grund av arbetstidsförkortning och av en åldrande befolkning.
Arbetsmarknadspolitiken spelar en liten och underordnad roll i fråga om att få ut arbetslösa i arbete. Den har inte någon avgörande effekt för att förändra de beskrivna utmaningarna Svamac lyfter. Anledningen är främst att politiken varit för innehållslös i förhållande till digniteten på de utmaningar som finns samtidigt som utbildningspolitiken inte levt upp till de behov av kompetenspåfyllnad som finns bland både yngre och vuxna. De insatser som vidtagits har saknar en tydlig inriktning mot de konkreta behov av kompetenspåfyllnad som finns bland arbetslösa.
Hög strukturarbetslöshet leder otvivelaktigt till hög långtidsarbetslöshet (arbetslösa mer än 12 månader). Arbetsförmedlingens främsta uppdrag är att hålla tillbaka en ökning av långtidsarbetslösheten, vilket kan betraktas som ett defensiv arbetsmarknadspolitik. När en person väl varit utan arbete under lång tid blir vägen tillbaka till ett arbete allt längre.
Långtidsarbetslösheten har varit högre bland kvinnor än män sedan 2018, och det gäller i framför allt utrikes födda kvinnor. Kvinnors situation försämrades betydligt när extratjänsterna avvecklades i januari 2022, vilket slog särskilt hårt mot utrikes födda kvinnor. Det finns dock ingen insats som främst inriktar sig mot arbetslösa kvinnor utan de insatser som vidtas riktar sig främst mot män. Det är märkligt att man avvecklat en insats som främst varit till gagn för utrikes födda kvinnor med hög arbetslöshet utan att införa någon ny insats för dem. Den gruppen av arbetslösa utgör dessutom den största arbetskraftsreserven.
Behövs betydligt vassare och tillväxtinriktad arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadspolitiken är lågt prioriterad. Men det handlar inte enbart om hur stora satsningar som görs utan den arbetsmarknadspolitik som bedrivits under 2000-talet har gått i riktning mot att bli socialpolitik och mer av karaktären en förvaring av arbetslösa för att de ska uppnå en försörjning. Det saknas en helhetsstrategi för att få arbetslösa ”jobready”, hålla tillbaka bristen på utbildad arbetskraft och kunna öka sysselsättningen på lång sikt.
Arbetsmarknadspolitiken är avlövad och det är väldigt oklart vad man egentligen vill från politiskt håll. Man har drivit en låt-gå-politik och låtit arbetslösheten bli bland de högsta inom OECD. Det gäller att på alla plan vidta åtgärder för att öka tillgången på efterfrågad arbetskraft, lokalt, regionalt och nationellt. De sex förslag Svamac lägger nedan bidrar till att arbetsmarknadspolitiken går mot en tydligare och mer renodlad verksamhet i syfte att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och därmed öka sysselsättningen. Arbetsmarknadspolitiken behöver återta sin förlorade ställning, bli offensiv, tillväxtinriktad, och ta steg bort ifrån socialpolitiken.
· Stärka Arbetsförmedlingen lokalt samt avseende utlandsrekryteringar
· Utbildningssatsning riktad till de med allra svagast utbildning
· Arbetsmarknadsutbildning blir renodlad bristyrkesutbildning
· Nytt arbete med stöd inom offentlig verksamhet
· Samhällstjänst för utsatta långtidsinskrivna arbetslösa
· Förtidspension av hälsoskäl för svårt utsatta arbetslösa