Arbetsmarknadsprognos 2025-2026
Nu finns årets första prognos över ekonomi och arbetsmarknad att ladda ner. Prognosen har föregåtts av en minst sagt turbulent tid som inneburit tvära kast och svårigheter att sia om utfallen. Vi är glada att här med publicera ännu ett bidrag under temat arbetsmarknad. Svamac har med mycket lång erfarenhet av prognosverksamhet författat en gedigen rapport om utvecklingen av internationell och svensk ekonomi och arbetsmarknad under 2025 och 2026. Dela och använd gärna vårt material men glöm inte att källhänvisa till Svamac.
Nedan följer en sammanfattning av prognosen. Full version finns att ladda ner i PDF på denna länk.
Ovanligt stor osäkerhet kring global ekonomi
Den globala ekonomin gynnades under det gångna året av en tydlig nedgång av inflationen varvid räntesänkningar kunde vidtas i flertalet länder. Det skapades därmed förutsättningar för att den ekonomiska aktiviteten skulle kunna stegras undan för undan kommande år. Men inflationen har ånyo uppvisat tendens till att öka under början av 2025. Svamac bedömer att nuvarande ökning av inflationen ebbar ut, men samtidigt kommer den att ligga på en högre nivå än i tidigare bedömningar. Den ekonomiska utvecklingen blev ungefär vad som prognoserna slog fast för 2024 med en global BNP-tillväxt på drygt 3 procent. Det mesta talar för att den globala ekonomin kommer att utvecklas svagare än vad som bedömts i lagda prognoser för år 2025 och Svamac bedömer att den globala tillväxten till cirka 2,7 procent 2025 och till cirka 3 procent år 2026.
Osäkerheten för 2025 och 2026 är ovanligt stor när det gäller den globala ekonomin. Det sammanhänger med geopolitisk osäkerhet på grund av krigen i Ukraina och Mellanöstern samt det spända läget i kinesiska sjön. Därutöver leder den röriga politiken från president Trump i USA till många obesvarade frågor. De kraftigt höjda tullarna mot Kina har lett till ett handelskrig mellan länderna medan tullarna mot övriga länder blivit mer modesta. De ytterligare tullhöjningar som aviserats har pausats under 90 dagar vilket dock inte gäller för Kina. Högre tullar innebär bland annat en press uppåt på priserna runt om i världen och Trumps politik leder förutom till högre inflation även till lägre tillväxt, även i USA med ökade påfrestningar på hushållsekonomin. Sannolikt kommer det att ske mycket stora skattesänkningar i USA för att gynna hushållen men detta är i skrivandets stund inte känt så den faktorn går inte att räkna in på plussidan i föreliggande prognos.
Stigande priser på sikt samtidigt som den ekonomiska tillväxten bromsar in innebär att Amerikanska centralbanken (Fed) får ett svårlöst problem att knäcka. Sannolikt kommer Fed att sänka räntan på kort sikt vilket är en koppling till att banken har ett bredare mandat än övriga Centralbanker. Banken har förutom ett inflationsmål också ett ansvar för att värna om den ekonomiska tillväxten. Bedömningarna för USA för de kommande åren är dock extra vanskliga, bland annat genom handelskriget med Kina. Det är också oklart vad som händer med ytterligare tullhöjningar mot exempelvis Europa när pausen på 90 förflutit. Trumps införande av tullar och hot om högre tullar gör att flera mörka moln tornar upp sig för den ekonomiska utvecklingen. Ett handelskrig innehåller bara förlorare och kommer att trycka tillbaka global tillväxt. En sannolik utveckling är dock att det kommer att ske förhandlingar med USA varvid det är svårt att bedöma hur det kommer att se ut i slutänden.
Svamac antar att någon form av förhandlingslösning nås och att ett handelskrig mellan Europa och USA undviks, men att den hårdföra politiken medför otvivelaktigt dämpad ekonomisk tillväxt. Hushållens konsumtion gynnas dock av stigande realinkomster[1], men samtidigt har deras skuldsättning ökat. Detta kan leda till en ökad försiktighet från deras sida. Företagen missgynnas av försämrade exportmöjligheter och de stigande långräntorna påverkar byggnadsaktiviteten negativt. Vi bedömer att den amerikanska BNP-tillväxten dämpas från knappt 3 procent 2024 till 1,9 procent 2025 och till 1,6 procent 2026.
Tillväxten ökar marginellt från en låg nivå i euroområdet
Den tidigare obetydliga tillväxten i euroområdet förbättrades något under 2024, eller från 0,4 procent 2023 till ungefär 0,8 procent 2024. Det är framför allt Tyskland som agerat bromskloss då landet har plågats av strukturella problem, för hög kostnadsutveckling samt en politisk instabilitet. Vidare plågas flera EU-länder av stora budgetunderskott och en för stor offentlig skuld. Det innebär att utrymmet för en expansiv finanspolitik är obetydligt i många EU-länder.
Detta innebär att penningpolitiken i stor utsträckning får stå för den ekonomiska stimulansen inom stora delar av euroområdet. Den något högre inflationstakten än väntat vid början av 2025 innebär oro för att penningpolitiken kan komma att bli mindre expansiv. Det mesta talar dock för att ECB fortsätter att sänka räntan men att utrymmet för ytterligare sänkningar är begränsat. Högre tullar inger oro då ungefär 20 procent av EU:s export av varor går till USA[2], och det är svårt att snabbt ställa om den exporten till andra länder. Lägg därtill att EU:s export av bilar till Kina krympt undan för undan vilket särskilt drabbat den tyska ekonomin. Däremot gynnas EU:s ekonomi av mycket stora satsningar på försvaret under kommande år vilket förstärker tillväxten i området. Svamac bedömer att BNP ökar från 0,8 procent 2024 till 1 procent 2025 och till 1,5 procent 2026.
BNP ökar med 1,3 procent 2025 och med 2,3 procent 2026
Den svenska ekonomin fortsatte att kännetecknas av dämpad aktivitet under 2024, men vid slutet av året fanns tecken på viss återhämtning, främst via en förbättring av privat konsumtion. Det flesta lagda prognoser räknar med en ytterligare återhämtning under loppet av 2025, men under början av 2025 har oroväckande statistik presenterats. Flertalet av de framåtblickande indikatorerna signalerar lägre aktivet än normalt, vilket talar för att återhämtningen kommer att gå långsammare än vad Svamac bedömde i föregående prognos. Den svenska ekonomin gynnas emellertid av stora satsningarna på försvaret i Europa och att ekonomin i Sveriges största exportmarknad Tyskland ljusnar något. Däremot missgynnas exporten av utvecklingen i USA. BNP bedöms öka med 1,3 procent mellan 2024 och 2025, och med 2,3 procent 2026, vilket är en klart högre tillväxttakt jämfört med flertalet andra EU-länder.
Högsta arbetslösheten sedan 1990-talet – näst högsta inom OECD
Arbetsmarknaden har fortsatt att försämras på grund av den ekonomiska avmattningen. Arbetslösheten har tagit ett ytterligare kliv uppåt vid inledningen av 2025 från en redan hög nivå. Sverige stärker sin position på ett negativt sätt bland de länder med den allra högsta arbetslösheten inom EU och OECD. Sverige hade i början av 2025 den näst högsta arbetslösheten jämfört med 42 andra länder.
Arbetslösheten har stigit sedan början av 2023 då nivån låg på cirka 7,3 procent. Ökningen har tilltagit under inledningen av 2025 då nivån nådde cirka 9 procent (i säsongsrensade tal). Det motsvarar ungefär 515 000 arbetslösa eller cirka 75 000 fler arbetslösa än för två år sedan. Helåret 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 procent vilket överensstämmer med den nivå som Svamac förutspådde för ett år sedan. Svamac bedömer nivån till 8,9 procent för år 2025 och till 8,5 procent år 2026.
Uppgången i arbetslösheten sedan inledningen av 2023 beror på färre arbetstillfällen men också på att fler står till arbetsmarknadens förfogande (arbetskraften). Arbetskraften har under perioden ökat mer än sysselsättningen, vilket har påverkat arbetslösheten uppåt. Nya som söker sig ut på arbetsmarknaden har svårt att konkurrera med erfaren arbetskraft och hamnar ofta i arbetslöshet kortare eller längre tid. De grupper som drabbas tydligast i ett sämre konjunkturläge är ungdomar och utrikes födda, i synnerhet den stora grupp som har bristfällig utbildning.
Sysselsättningen förstärks 2026
Sysselsättningen vände nedåt sommaren 2023 och fram till början av 2025 hade ungefär 45 000 arbetstillfällen fallit bort. Svamac bedömde att sysselsättningen skulle minska med drygt 31 000 personer mellan 2023 och 2024. Utfallet blev 29 000 personer. Det finns dock en tendens till att minskningen av sysselsatta är på väg att upphöra i början av 2025. Svamac beräknar att sysselsättningen blir ungefär oförändrad som genomsnitt år 2025 och bedöms öka med 30 000 under 2026. Det finns som nämnts fler osäkerhetsfaktorer än vanligt i omvärlden och det finns all anledning att inta en försiktig hållning inför framtiden. Blir omvärldsläget betydligt sämre än förväntat kan det lika gärna bli ett bakslag för sysselsättningen.
Den nya regionala bilden över arbetsmarknaden blir allt tydligare
Utvecklingen på de regionala och lokala arbetsmarknaderna fortlöper i linje med vad Svamac beskrivit i sina tidigare prognoser. Den nya kartbilden över arbetsmarknaden jämfört med 2010-talet visar med all tydlighet på krympande arbetskraftstillgång i allt fler av landets 290 kommuner. Detta trots ett sämre konjunkturläge. Många av de kommuner som historiskt haft den högsta arbetslösheten har numera den lägsta och att dessa kommuners lediga arbetskraftsresurser har blivit mycket begränsade.
Den ena orsaken till knapp arbetskraftstillgång är ett krympande tillskott av nyutbildad arbetskraft, vilket sammanhänger med minskad befolkning i inträdesåldrar. Det beror på tidigare låga födelsetal och fortsatt utflyttning. Arbetslöshetsnivån är samtidigt låg i dessa kommuner och det finns få arbetslösa som har den utbildning inom de yrken som främst efterfrågas. I dagsläget finns cirka 100 kommuner med begränsad tillgång på arbetskraft för att fylla lediga jobb och ytterligare cirka 100 kommuner kommer att snart att hamna i samma situation under en konjunkturförstärkning.
Största arbetsmarknadspolitiska utmaningarna i modern tid
De finns en rad utmaningar på arbetsmarknaden men Svamac lyfter två stora övergripande utmaningar på för resterande del av 2020-talet. Dessa utmaningar blir avsevärt skarpare än tidigare. Den svårhanterliga utvecklingen får allt större genomslag på många lokala och regionala arbetsmarknader.
· Ökad strukturarbetslöshet
· Brist på utbildad arbetskraft med efterfrågade kompetenser
Den ena stora utmaningen är strukturarbetslösheten och den andra är bristen på utbildad arbetskraft. Arbetslösheten är bestående hög genom ett stort inslag av strukturellt arbetslösa. Det visade sig bland annat med stor tydlighet strax efter pandemin med stor brist på efterfrågad arbetskraft samtidigt som arbetslösheten var hög. Denna situation återkommer med större kraft än tidigare när konjunkturen blir starkare. Den ekonomiska tillväxten kommer att bli lägre på sikt på grund av att tillgången på utbildad arbetskraft blir begränsad med begränsade tillväxtmöjligheter för företag och offentliga verksamheter. Det finns parallellt med bristsituationen mer än en kvarts miljon arbetslösa med utsatt position på arbetsmarknaden och som mer eller mindre saknar efterfrågade kompetenser.
Arbetsmarknadspolitiken är för verkningslös och lågt prioriterad
Det är ett stort underkännande av arbetsmarknadspolitiken att den inte haft någon avgörande effekt för att förändra de utmaningar vi lyfter. Anledningen är främst att den varit för innehållslös i förhållande till digniteten på de utmaningar som finns, samtidigt som utbildningspolitiken inte på långa vägar levt upp till de behov av kompetenspåfyllnad som finns bland både yngre och vuxna. De insatser som hittills vidtagits inom och utom arbetsmarknadspolitiken har varit både för få och för verkningslösa. Det bekymmersamma är att arbetsmarknadspolitiken är så lågt prioriterad och något nytänkande finns inte efter misslyckandet med införandet av privata aktörer inom arbetsmarknadspolitiken.
Bristen på utbildad arbetskraft – stor och växande utmaning
Bristen på utbildad arbetskraft är ovanligt hög ställt i relation till det svaga lågkonjunkturläget. I takt med att efterfrågan på arbetskraft stiger under kommande konjunkturuppgång kommer vi att se en snabbt stigande brist på utbildad arbetskraft. Sverige hamnar oundvikligen i en besvärlig situation som håller tillbaka sysselsättning och ekonomisk tillväxt i landet. Frågan blir hur mycket som går att parera.
Kortsiktigt finns trots allt en potential av arbetslösa inom olika yrkesområden som skulle kunna fylla lediga platser i ett inledningsskede, med eller utan kompletterande utbildning. Inom till exempel teknik finns närmare 32 000 arbetslösa, inom IT 13 000, samt inom hälso- och sjukvård 19 000 och inom social omsorg 12 000 arbetslösa. Inom alla dessa yrkesområden är bristen på utbildad arbetskraft hög.
En lång rad lokala arbetsmarknader kommer att hamna i en särskilt utsatt position i en kommande konjunkturuppgång, i många fall brutal när det gäller bristen på utbildad arbetskraft. Det är viktigt att ta tag i utmaningen kring arbetskraftsförsörjningen för att mildra de negativa effekterna. Inblandade aktörer bör snabbt besluta om nya politiska strategier då det nu finns ett visst rådrum till att genomföra sådana eftersom efterfrågan på arbetskraft är fortsatt dämpad samtidigt som det finns en arbetskraftsreserv som saknar erforderliga utbildningar.
Offentliga tjänstesektorn får betala det högsta priset genom att fler lämnar sektorn för jobb inom andra näringar när efterfrågan på arbetskraft stiger. Dessutom attraheras unga ofta till jobb inom privata näringslivet. Det är därför nödvändigt att arbeta fram strategier för att rekrytera arbetskraft från länder inom och utom EU. Det råder redan idag akut underskott på utbildade till flera yrken inom offentlig tjänstesektor.
En tydlig konsekvens av bristen på utbildade är bland annat att vårdavdelningar tvingas stänga och köerna inom svensk sjukvård är rekordlånga. Det är tyvärr inte ovanligt med väntetider på flera år till operationer. Sjukvårdsenheter kan i vissa fall inte garantera patientsäkerheten och det finns väldigt mycket som talar för att den situationen blir vanligare. Regionerna (landstingen) kan inte erbjuda den förväntade servicen till medborgarna. Huvudproblemet är att det saknas utbildad arbetskraft till yrken inom verksamheterna och i det läget löser man inte det primära problemet med att enbart tillföra nya pengar, vilka istället till stor del går till att utöka administrationen.
Parallellt med vårdkrisen sker investeringar inom industrin på flera håll i landet. Alla nya satsningarna brottas med en besvärlig brist på utbildad arbetskraft. Om de positiva expansionsplanerna ska realiseras fullt ut behöver företagen rekrytera ett stort antal personer från andra näringar och/eller från andra orter där bristen på utbildade också är stor, vilket ytterligare dränerar arbetskraftsläget på dessa orter. Parallellt kommer det att finnas ett behov av att rekrytera arbetskraft från länder inom och utom EU.
Det saknas kraftfulla strategier mot bristen på utbildad arbetskraft
Arbetsmarknadsutbildningen har spelat en begränsad roll under 2010-talet och hittills under 2020-talet. Antalet deltagare är den lägsta sedan början av 1960-talet. Arbetsmarknadsutbildningen har fått mer av karaktären att vara en aktivitetsinsats för arbetslösa eller långtidsarbetslösa snarare än att vara en bristyrkesutbildning för att fylla lediga platser och öka sysselsättningen. Arbetsmarknadsutbildningen är med andra ord starkt utbudsinriktad, det vill säga riktad till arbetslösa som i många fall saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningarna.
Resultaten efter utbildning, mätt som andel arbetslösa till arbete, är skrala även under högkonjunkturår. Det är en period då efterfrågan på arbetskraft varit mycket hög samtidigt som bristen på utbildade varit stor inom många yrken. Arbetsmarknadsutbildningen behöver av angivna skäl ges en annan roll för att den ska kunna bidra till att motverka bristen på utbildad arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen behöver av den anledningen reformeras till att bli en renodlad efterfrågeinriktad insats.
Sveriges strategi avseende arbetskraftsinvandring är helt obegriplig eftersom den går i motsatt riktning jämfört med flera andra länder, det vill säga blir allt mer restriktiv samtidigt som brist på arbetskraft är det dominerande framtida problemet. Den står därmed i kontrast till den som finns i en del andra länder, till exempel Danmark. Från politiskt håll går man åt andra hållet och inför stramare regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Perioden 2016 till 2023 svarade arbetskraftsinvandring från tredje land för endast 0,2 procent av den totala arbetskraften. Den är således mycket låg och det finns inget stöd för att behöva begränsa den.
Satsas minst i regioner där bristen på arbetskraft är och blir störst
För att motverka rekryteringsproblem krävs god kunskap om yrken, vilka som är bristyrken samt om yrken/kompetenser som får starkt ökande efterfrågan och är på väg att bli bristyrken. Detta gäller inte bara nationellt utan även i hög grad regionalt och lokalt. Det är också viktigt att ha kunskap om yrken med hög arbetslöshet där yrkesväxling är viktig för de som drabbas av arbetslöshet.
Arbetsförmedlingen har sämre lokala kunskaper än någonsin när det gäller bristyrken genom den massiva nedläggningen av kontor i små och medelstora kommuner. I dessa kommuner är och blir rekryteringsproblemen störst i landet. Den centrala frågan är om arbetsmarknadspolitiken ska fokusera på att eliminera bristsituationer på arbetsmarknaden i hela landet eller bedriva mer av socialpolitik.
Behövs betydligt vassare och tillväxtinriktad arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadspolitiken behöver ett lyft till att bli avsevärt effektivare och mer tillväxtinriktat för att ge bättre långsiktiga resultat. Men det handlar inte enbart om hur stora satsningar som görs utan den arbetsmarknadspolitik som bedrivits under 2000-talet har gått i riktning mot förvaring av arbetslösa för att de ska uppnå en försörjning.
Den centrala frågan är om arbetsmarknadspolitiken ska fokusera på att eliminera bristsituationer på arbetsmarknaden i hela landet eller främst fortsätta att inrikta sin verksamhet mot att bedriva en mer socialt inriktad verksamhet.
Det gäller att vidta insatser för att öka tillgången på efterfrågad och utbildad arbetskraft, lokalt, regionalt och nationellt. Arbetsmarknadspolitiken måste återta sin förlorade ställning, bli offensiv, tillväxtinriktad och ta steg bort ifrån socialpolitiken. Nedan lämnas sex förslag vars syfte är att arbetsmarknadspolitiken går mot en renodlad verksamhet för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, se vidare avsnitt i rapporten med utförligare beskrivning av förslagen.
· Stärka Arbetsförmedlingen lokalt samt avseende utlandsrekryteringar
· Utbildningssatsning riktad till de med allra svagast utbildning
· Arbetsmarknadsutbildning blir renodlad bristyrkesutbildning
· Nytt arbete med stöd inom offentlig verksamhet
· Samhällstjänst för utsatta långtidsinskrivna arbetslösa
· Förtidspension av hälsoskäl för svårt utsatta arbetslösa
[1] SEB: Nordic Outlook February 2025
[2] Nordic Outlook February 2025